Tuttfia
Idag var jag på inskolningssamtal på förskolan. Fröken Eva säger att Selma är trygg i sig själv, har kommit in bra i gruppen och nu verkar att känna sig riktigt hemma på förskolan. Hon vet vad hon vill och är inte bangen på att säga ifrån om nån stör hennes planer, inte ens de större barnen får styra henne. Härligt, det är precis så jag vill att hon ska vara, man ska säga ifrån! Mat och sömn fungerar nu bra även om damen inte alltid vill sitta helt stilla vid matbordet. När jag skulle hämta henne på avdelningen idag så vinkade hon fint till alla barnen och fröken. Sen började hennes stora kompis Tim att kasta slängpussar, som Selma gärna besvarade, så söta!
Skruttan gillar sina nappar. Hon är en riktig tuttfia! Munne, nunne, unne eller tutte kallar hon dom och ska gärna ha flera stycken samtidigt. Vet en till som var så en gång i tiden eller vad säger mormor? Trodde inte det var ärftligt dock, men tydligen har hon fått nappgenen från mig.
Smutsig tuttfia!
Redo för kvällspromenad
Tittut!!!
3:e november och blommorna på altanen blommar=)