sarac

Just den, min ögonsjukdom keratokonus, har ställt till det för mig i helgen. Plötsligt började jag se som ett vitt moln framför vänster öga. Inte ont, eller att det skaver utan bara väldigt blurrigt. Jag åkte iaf in för att kolla upp vad det var. Visar sig att min redan sjuka hornhinna försämrats och att den nu börjat brista i de inre lagren. Förmodligen kommer jag behöva en hornhinnetransplantation. Som att inte oron och alla funderingar kring de små liven i magen är nog, kände verkligen inte att jag behövde detta oxå! Ska iallafall på återbesök på onsdag och träffa min ordinarie läkare som är expert på detta. Hoppas för allt i världen att vi ska kunna skjuta på operationen tills trillsen är födda. Vill inte påverka kroppen mer än nödvändigt nu. Känner mig energilös och allmänt less för tillfället!

 

Imorgon är det dags för ultraljud igen. Hoppas såklart att småttingarna där inne mår bra och växer på sig som dom ska. Ska även få dos ett, av två, av kortison. Då det finns stora risker att bebbarna kommer ut för tidigt så vill man ge kortison för att påskynda lungmognaden. Känns bra att vara förberedd på allt som kan tänkas bli även om mitt mål är att dom ska hålla sig inne minst en månad till. Är ju i vecka 30 nu, det börjar verkligen närma sig. 

 

Min kusin Asmae med familj är här. Då redan bror Adam med familj också bosatt sig på Sofiehem så kan ni tro att det är fullt hus! Dock tycker jag bara att det är trevligt även om det kan bli lite väl intensivt för en halvblind, höggravid mamma.